Bloodbath - The Fathomless Mastery – 2008

Betyg:4/5

Bloodbath har alltid varit för mig ett sidoprojekt av Opeth’s förgrundsgestalt Mikael Åkerfeldt. Dock visade Bloodbath med förra given från 2004 "Nightmares made flesh" att de klarade sig bra utan Åkerfeldt och istället med nya sångaren Peter Tägtgren från band annat Hypocrisy och Pain. Herr Tägtgren lämnade dock i sin tur bandet för att fokusera på sina övriga projekt som bland annat sin karriär som producent. så nu (2008) är Åkerfeldt åter tillbaka för att förgylla tillvaron med en ny Bloodbath skiva.

Första gången jag lyssnade igenom skivan för några månader sedan blev jag helt häpen. De spelade med ett sådant driv, sådant ös, sådan kraft och sådan känsla att jag efter skivan var slut tvingade mig själv att sätt mig ner för att återfå balansen. De bokstavligt talat fick min kroppsrytm att ändras, de fick min puls att stiga och min hjärna att gå bärsärk. Nu några månader senare och jag är mer förbered på det kommande anfallet så känner jag att tjusningen har mattats av något. Det spelar fortfarande lika bra och med stor känsla och ilska. Man blir nästan lite mörkrädd i vissa låtar och visst känner jag hur pulsen stiger något samtidigt som skivan skrider vidare.

Men efter den första choken har lagt sig känner man att allt inte riktigt är perfekt och att det finns lite att gnälla på trots allt. Det låter till exempel ibland lite enformigt och alla låtar håller inte lika hög klass även om skivan som helhet är välgjord rakt igenom.

I slutändan är Bloodbath utmärkt för den som känner att de är lite små sura på tillvaron och känner att lite mörka och hårda dängor skulle göra gott. Även de som känner att deras puls börjar komma i otakt kan nog lyssna på dessa svenska dödhjältar då deras rytm sektion får ens hjärtslag att bokstavligt talat gå i taket