Warrel Dane – Praise To The War Machine – 2008

Betyg: 4.5/5

För den trogne Nevermore lyssnaren så bör inte Warrel Dane vara ett okänt namn. Med snart femton år som skivsläppande band och en av giganterna inom Progressiva metal så var det väl på tiden att herr Dane släppte ett soloalbum. För den som gillar Nevermore kommer nog även finna tycke för Warrel Danes solomaterial för det är minst lika bra om inte bättre stundvis.

Skivan börjar starkt med "When We Pray" och följs upp av den mist lika bra "Messenger". Det känns som något stort är på gång men tyvärr skjuts mina drömmar ganska omgående ner då spår numer 3, "Obey" drar igång. Här har ni tecken på en riktig personlighetslös melodi, den får mig absolut att inte känna någonting, vilket är konstigt då de första låtarna var snuskigt bra och fick mig att känna i ungefär varje ton. Som tur är varar personlighetskrisen bara en låt för sen är det bara godbitar tills skivan avslutas med "Equillibrium".

Jag skulle kunna säga allt bra med denna skiva men det skulle ta väldigt lång tid. Den som tycker om Progressive/heavy metal med smarta texter (smått samhällskritiska…) bör kolla upp Praise To The war Machine,och tycker ni om det kan ni även spana in Warrel Danes huvudband Nevermore .

Här nedan kan du kolla in videon till låten "Brother", det är verkligen en vacker låt och gråten sitter i strupen hela tiden, ett mästerverk

som några kanske har förstått så är jag lite av en Europe-nörd. jag älskar deras sätt att framförmedla melodier, det är väldigt magiskt och styrke givande. så därför tycker jag att det skulle passa bra att avsluta den gångna månaden med lite Europe helt enkelt. hoppas ni uppskattar det lika mycket som jag...

låten heter "Talk to me" från mästerverket Prisoners in Paradise från 1991.

Mötley Crüe – Girls, Girls, Girls – 1987

Betyg: 4/5

Vi närmar oss snabbt den svenska högsommarn och dag för dag så verkar det bli varmare och varmare. Vad passar då bättre än lite skitig glamrock från Los Angeles, inte mycket. Det är såklart Mötley Crüe vi pratar om och denna recension är på deras kanske mest klassika album Girls, Girls, Girls från 1987.

Redan att döma vid albumtiteln så kan man betrakta detta album som väldigt rebellisk, skitig och för somliga kanske på gränsen till nedlåtande. Man kanske kan diskutera i huruvida grabbarna i Mötely Crües inställning till det mottsatta könet är men man måste ändå säga att de måste inneha en väldigt stor kärlek till hälften av jordens befolkning. Visst kan låtar som titelspåret likna kvinnor mer som objekt mer än kanske medmänniskor men trots detta kan man ändå inte undgå att höra en av de större kärleksförklaringarna i musikhistorien till kvinnor, men så klart på Mötley Crües eget speciella sätt.

Om man bara bedömer musiken på denna skiva förtjänar den en klar fyra. Den är välspelad, charmig och väldigt medryckande. I huruvida allt låtmaterialet är diplomatiskt korrekt eller inte väljer vi att inte fokusera på här. Faktiskt är större delen av låtarna helt acceptabla så det är inte så mycket att skrika över. Det är bara att Mötley Crüe har fått lite av en stämpel som kvinnotjusare så det kanske bara är därför som det känns så när man hör deras musik. Men tycker du om glamrock så tycker du om Mötley Crüe kort och gott…

Självklar bjuder vi på ett smakprov från detta, trots allt klassika album. här nedan kan du avnjuta  låten "Wild Side".

Tisdag och humöret är inte riktigt på topp. känner du dig kanske lite halv sömning och  behovet av mycket kaffe tränger sig på dig. trots dina besvär vill du inte trycka ner kanna efter kanna av det svarta guldet. lite rädd att få magsår eller helt enkelt dricka så mycket att kaffet tillslut slutar fungera (usch hemska tanke..).

gör då istället som jag, kombinera den gyllene tjäran med lite slayer. Slayer är som rena rama koffinkicken i sig och tillsammans med kaffe lär du inte vara sömning längre.

känner du att ett nytt behov av dödligt bra thrash metal börjar utvecklas inom dig, frukta icke. för din törst kan släckas redan i sommar då Slayer släpper en ny skiva vid namn World Painted Blood.

testa här nedan med slayers klassiker "Raining Blood", "PANG!" och sömningheten är väck!

Nu när jag precis hade tänkt spana in Alestorms nya album Black Sail's at Midninght upptäcker jag att det precis släppt en ny video som PR för skivan.   Och självklart ska man kolla in Singeln innan albumet eller vad tycker ni?

även fast jag har sett betydligt bättre videos så måste jag säga att musiken är förbaskat mysig. Den har en väldigt trevligt driv och en härlig pirat allsångs refräng, mycket högt underhållningsvärde med andra ord. mina förväntningar på deras nya fullängdare har ökat betydligt nu...få se om de kan leva upp till dem...

här nedan kan du själv se deras nya video till låten "Keelhauled" som sagt det är inget visuellt mästerverk men musiken är väldigt bra.

Det har varit lite ont om recensioner de sista dagarna men lite grejer har kommit i vägen vilket gjort att musiken inte fått den plats den förtjänat. Jag har dock försökt skriva lite på Dream Theater recensioen men som sagt är det mycket musik att ta in, men förhoppningsvis ska det släppa snart.

annars lyssnar jag lite på Nightrages nya skiva Wearing a Martyr's Crown och jag måste säga att jag är mycket imponerad, mycket härlig deathmetal. kommer väl en recension förhoppningsvis snart.

sedan ska jag försöka lyssna på Alestorms nya, den har ju faktiskt varit ute ett tag nu så det är lite pinsamt att jag inte hört den än...men men

undertiden, i väntan på bättre tider kan ni spana in videon här nedan. bandet heter Iced Earth och låten heter "Greenface". låten är en fenomenal uppvisning i hur en duktigt vokalist använder sitt breda regestier till att skapa stämning. lyssna bara på falsett-skriken i refrängen...underbart

alla känner nog vid det här laget till Volbeat, danskarna som erövrat hela hårdrocksvärlden med sin Rockabilly metal. själv har jag varit ett fan sedan deras andra fullängdare Rock the Rebel/Metal The Devil, och senast som 2008 släppte de sitt tredje och kanske bästa album vid namn Guitar Gangsters And Cadillac Blood. har du inte upptäckt dessa sinnesjukt bra danskar är det hög tid att göra det nu. 

här nedan bjuds det på  en av mina absoluta favorit låtar från just nämnda skivan Rock The Rebel /Metal The Devil, låten heter "Radio Girl" 

idag är det om inte varmare än det var igår. det är nästan omöjligt att ens gå normalt på plan mark utan att bli alldeles slutkörd. igår försökte jag kyla ner mig med lite Maiden och Amorphis och det fungerade helt okej men idag väljer vi att bekämpa eld med eld. dagens låt blir "Carry Me Home" med The Hellacopters.

lyssna, njut och snälla drick något...

Mr Tungsten